Dålig dag!

En dag som denna borde man vara glad. Solen skiner från klarblå himmel, brasan hemma är tänd, hundarna sover och köket är skinande blankt. Men ändå är jag inte glad idag. Varför kan jag inte glädjas vidare på gårdagen, hur kommer det sig att just jag bara faller platt och inte ser glädjen som jag gjorde igår? Oron har åter igen sköljt över mig gällande framtiden och det känns så j-la jobbigt. Jag vill inte tänka på det som komma skall, jag vill leva i nuet men det är så satans svårt. Jag liksom fastnar i dessa funderingar och ingenting, jag menar verkligen ingenting kan ta bort det men det är väl bara att inse...jag är sån här och kommer troligtvis alltid att vara så här svajig i mitt humör. Jag tror att om man bara accepterar det så kanske det tom kan bli lättare att hantera känslorna framåt. Jag vet att mycket av det som jag känner idag har till viss del med att göra att jag har så ont i min axel, armen funkar inte som den ska och det är frustrerande att inte kunna göra det man gjort innan. Jag stoppar i mig två värktabletter till och tänker sen bege mig ut i naturen med dom små, kanske hittar jag glädjen där så resterande tid av dagen trots allt kan bli bättre.

Älska mig mest när jag förtjänar det minst, för det är då jag behöver det som mest!